Parodontit - Bakgrund

Parodontit - tandlossning är en inflammatorisk sjukdom som kan leda till att tändernas stödjevävnad bryts ned och därmed förlorar sin funktion. Parodontit orsakas av bakterieansamling i en sk. biofilm på tänderna, både supra- och subgingivalt.

Parodontit föregås i princip alltid av gingivit – tandköttsinflammation. Gingivit kan dock behandlas och behöver inte övergå i parodontit. Vid ren gingivit påverkas bara tandköttet och ingen benförlust
sker.

Parodontit delas upp i två huvudgrupper: kronisk och aggresiv parodontit. Kronisk parodontit byggs upp över lång tid medan aggresiv parodonit kan uppkomma snabbt.

Varför får man parodontit?

Utbrott av parodontit har samband med tre kriterier: riskfaktorer, genetisk predisposition samt mikrobiologiska faktorer.

Den största riskfaktorn är rökning som ger tre gånger större risk att få parodontit än vid icke-rökning. En annan riskfaktor är diabetes vilket också mer än fördubblar risken.

Stress, ålder och socioekonomiska faktorer går ofta hand i hand med parodontit även om det inte är fullt klarlagt hur detta korrelerar.

Parodontit har även ett ärftligt samband. Polymorfismer på vissa speciella gener som styr produktion av cytokiner har visats leda till större risk för nedbrytning. Detta sker genom att en överproduktion skapas vilket i sin tur leder till en starkare inflammationsreaktion och därmed nedbrytning av vävnader.

Bakterier har vi i munhålan från att vi föds och genom hela livet. De flesta är nödvändiga och alldeles ofarliga men en del grupper av bakterier är sjukdomsframkallande speciellt de i den så kallade ”Red Complex som är härledda till kronisk parodontit. 

Genom enkla tester går det att med god säkerhet fastställa både genetisk predisposition för parodontit och den mikrobiologiska förekomst av bakterier - även på gruppindividuell basis som tex. "red komplex". Dessa tester finner du här: Testkit för parodontit  

Om man känner individens risknivå redan i förväg så har man en chans att med hjälp av täta ienistinsatser hålla sjukdomen i schack. Man kan också göra en behandlings- och uppföljningsplan inför en implantatoperation eller större protetiskt arbete för att på så sätt undvika kostsamma och smärtsamma misslyckanden och förlorade konstruktioner. 

Diagnostisering och behandling

Parodontit mäts med sondering av tandfickor och via tandröntgen. Fickor på över 4 mm mäts och noteras.

Då parodontit oftast orsakas av bakteriebeläggningar på tänderna är det patientens uppgift att hålla en god munhygien och borsta tänderna ofta och med hög kvalitet. Vid behov kan medel som klorhexidin vara ett bra komplement.

Tandläkarens och/eller tandhygienistens uppgift är att göra rent under tandköttskanten och det kan göras både kirurgiskt och icke-kirurgiskt tex med curettage, scaling och planing. 

För att hjälpa käkben och rothinna att växa upp längs tanden efter en behandling och undvika nedväxt av epitel så används ofta ett vävnadsvänligt membran tex. RCM6 som har en resorptionstid på 26-32 v och fungerar som en buffert.

Antibiotika

Antibiotika används för att med infektionskontroll vara verksamt mot bakterier och finns i olika brett verkande varianter. Vid olika ingrepp såsom parodontalkirurgi där bakterier kan spridas till blodbanan är detta en viktig behandlingskomponent, speciellt för riskpatienter.

Dock finns alltid en inneliggande risk för framtida antibiotikaresistens vilket gör att man alltid bör vara försiktig med ordination. Med ett aktuellt resultat från ett bakterietest tillgängligt, finns i teorin möjlighet att använda ett "smalare" antibiotika.